Berättelsen om Sion

Zion är en biblisk figur som är mest känd för att vara namnet på berget i Jerusalem, vilket är platsen för Jerusalems tempel. Zion är också namnet på staden Jerusalem, som är Israels huvudstad. Zion nämns i Bibeln som en fristad och en symbol för hopp. Det nämns även i Jesajas bok som en plats för glädje och frid. Zion är son till Jafet och bror till Sem och Cham. Han är far till israeliterna och är anfader till det judiska folket. Han är också stamfader till folket i Juda, som är ättlingar till kung David. Zion är mest känd för att vara platsen för Jerusalems tempel, som är den heligaste platsen inom judendomen. Det är också platsen för Västra muren, som är en rest av Andra templet. Zion är också känt för att vara platsen för Klippdomen, som är en muslimsk helgedom. Det är också platsen för den heliga gravens kyrka, som är en kristen helgedom. Zion är en symbol för hopp och frid, och är en fristad för många människor. Det är en plats för glädje och frid, och påminner om vikten av tro och hopp.
Namnbetydelse
Zion - "Sion" betyder "grundad" eller "styrka" på svenska.
Namnursprung
Hebreiska
Role
positionheld: Sions höjd.
Första omnämnande
Numbers 33:35
Förekomster i Bibeln
161 omnämnanden
På hebreiska
צִיוֹן