Berättelsen om Tamah

Tamah var en biblisk figur som nämns i Första Moseboken. Hon var dotter till Ismael, sonen till Abraham och Hagar, och syster till Nebajot. Tamah var den äldsta av Ismaels tolv söner. Tamah är främst känd för sin roll i pakten mellan Abraham och Abimelek. Abraham hade ingått en pakt med Abimelek, kungen av Gerar, och Abimelek hade bett Abraham svära vid Gud. Abraham bad Tamah att vara hans vittne och hon gick med på det. Tamah är också känd för sin roll i berättelsen om Abrahams död. Efter att Abraham hade dött begravde Ismael och hans söner, inklusive Tamah, honom i Makpelas grotta. Tamah är ihågkommen för sin lojalitet och trohet mot sin far och sin vilja att vara vittne till pakten mellan Abraham och Abimelek. Hon är ett exempel på en trogen dotter som var villig att göra vad som än krävdes av henne.
Namnbetydelse
Swedish: Fullkomlighet, integritet
Namnursprung
Hebreiska
Första omnämnande
Nehemiah 7:55
Förekomster i Bibeln
1 omnämnanden
På hebreiska
תמה