Berättelsen om Simson

Samson är en biblisk gestalt som är ihågkommen för sin stora styrka och sin roll som domare i Israel. Enligt Domarboken föddes Samson till en kvinna som hade varit barnlös och betraktades som en Nasiré, vilket innebar att han hade avgett ett löfte om helgelse till Gud från födseln. Samson är mest känd för att ha använt sin otroliga styrka för att besegra filisteerna, som förtryckte israeliterna. Han utförde många styrkeprov, såsom att döda en lejon med sina bara händer och att använda ett åsnakäkeben för att besegra en armé. Trots sin styrka var Samson också känd för sin svaghet för kvinnor, och han förråddes till slut av Delila, som avslöjade källan till hans styrka för filisteerna. De fångade Samson, bländade honom och tvingade honom att mala säden i fängelset. Dock kunde Samson även i sin svaghet använda sin styrka en sista gång för att få huset att rasa över filisteerna och döda dem. Enligt Bibeln dog han vid 40 års ålder. Samson betraktas som en symbol för farorna med frestelse och vikten av att hålla sina åtaganden gentemot Gud. Historien om Samson fortsätter att vara en viktig del av många människors religiösa och kulturella arv runt om i världen, och hans arv fortsätter att forma hur människor förstår styrkans, frestelsens och lydnadens natur gentemot Gud.
Namnbetydelse
Sol-lika
Namnursprung
Hebreiska
Role
Biblisk domare.
Första omnämnande
Judges 13:24
Förekomster i Bibeln
38 omnämnanden
På hebreiska
שמשון