Berättelsen om Priscilla

Priscilla var en framträdande figur i Nya Testamentet i Bibeln. Hon var en judisk kristen kvinna som levde på 100-talet e.Kr. Hon var gift med Aquila, en tältmakare, och tillsammans var de bland de tidigaste omvända till kristendomen. Priscilla och Aquila var kända för sin gästfrihet och deras vilja att hjälpa till att sprida evangeliet. Priscilla och Aquila var ursprungligen från Rom, men tvingades fly till Korinth på grund av förföljelse. Det var i Korinth de träffade aposteln Paulus och blev hans nära vänner och medarbetare i tjänsten. Priscilla och Aquila spelade en avgörande roll i att hjälpa Paulus att sprida evangeliet i regionen. Priscilla och Aquila var också kända för sin undervisning. De undervisade Apollos, en judisk kristen, om Guds väg på ett mer exakt sätt. Priscilla och Aquila höll även en kyrka i sitt hem i Efesos. Priscilla är mest känd för sin roll i den tidiga kyrkan och hennes vilja att hjälpa till med att sprida evangeliet. Hon är ett exempel på en stark kristen kvinna som var beredd att ta risker och tjäna Gud. Priscilla är ett exempel på trofasthet och mod för alla kristna.
Namnbetydelse
Den namn Priscilla betyder "forntida" eller "vördsam."
Namnursprung
Latin
Första omnämnande
The Acts of the Apostles 18:2
Förekomster i Bibeln
5 omnämnanden
På hebreiska
פריסילה