Berättelsen om Nadab

Nadab var en biblisk figur i Gamla testamentet. Han var son till Aron, brodern till Mose, och den förste översteprästen i Israel. Han var känd för sitt ledarskap och sin roll i etableringen av Tabernaklet. Nadab och hans bror Abihu blev utsedda av Gud att tjäna som präster i Tabernaklet. De fick i uppdrag att offra offer till Gud och att leda Israels folk i tillbedjan. Dock bröt Nadab och Abihu mot Guds instruktioner och offrade "främmande eld" på altaret. Som ett resultat slog Gud ner dem och de dog. Nadab är mest känd för sin roll i etableringen av Tabernaklet och sitt olydnad mot Gud. Han blir ihågkommen som en ledare som var villig att ta risker, men som till sist misslyckades med att lyda Guds befallningar. Hans död fungerar som en varning till alla som skulle vilja gå emot Guds vilja.
Namnbetydelse
generös
Namnursprung
Hebreisk
Första omnämnande
Exodus 6:23
Förekomster i Bibeln
59 omnämnanden
På hebreiska
נדב